Lördag
gråtit så jag knappt kan se med ögonen och jag vet inte ens varför.. migränen smyger sig på och jag känner att den här lördagen inte är någon man vill minnas i framtiden.
Jag lider med Johan som får stå ut med detta och mitt förtillfället mycket konstiga humör men jag hoppas det blir ändring på det snart. Han försöker alltid finnas och peppa och hjälpa men jag stänger som vanligt in mig och bygger murar så höga å tjocka att det är omöjligt för någon att ta sig igenom. Fy fan va jag hatar mig själv för det.
Har inte tränat sen i onsdags heller om onsdagens pass nu ens var något att komma med, ett super dåligt benpass.. mådde så sjukt illa så kunde inte slutföra det.
Nä hoppa i sängen och hoppas det blir söndag eftermiddag fort så min Moa ska komma hem.
